Hölö kyrka

I J.E.Petris beskrivning av Hölö socken från 1828 sägs kyrkan ha  ”ett utmärkt  vackert läge på östra sidan av socknen, ungefär på lika  avständ från norra och södra gränserna, emellan stora landsvägen och Kyrksjön, helt nära intill båda”. Beskrivningen  stämmer fortfarande. Kyrkans läge  åt öster får sin förklaring av att socknen tidigare varit delad i två. Överhölö kyrka och Ytterhölö kyrka. Se kyrkoruinen.

Kyrkogården omges på alla sidor av lagda gråstensmurar med torvtäckning. 1955 byggdes nya kyrkogården åt norr. Den är omgärdad med en granhäck och en grind med årtalet 1955 mellan murade stolpar.

 

Hölö kyrka, även kallad Fredrik Adolf Kyrka byggdes 1793 intill det medeltida tornet som står kvar med en huv från 1750-talet. Den nya kyrkan ritades av Anders Sundström och arbetet leddes av fortifikationsbyggmästaren Isak Rosenius. Kyrkan fick en väldig rektangulär sal med gipsat tunnvalv och i öster en halvrund utbyggnad för altaret. Interiören har renoverats ett flertal gånger, senast 1993, då hela kyrkan kalkades och målades om. Alla bänkar blev sittvänligare och avståndet mellan bänkarna blev större. Brudkammaren gjordes ljusare och rymligare. Bänkar togs bort längst bak i kyrkan där det blev ett s k torg med bord och stolar som kan användas vid enklare kyrkkaffe.

I tornrummet finns ett litet museum med bl a resterna av ” een skiön Altare Tafla efter samma tids nya Modell af Bildsnidare wärk warandes alt öwfer förgylt medh Trenne Schillerij.” Tavlan skänktes år 1686 av Axel Julius De la Gardie och hans maka Sofia Juliana Forbus. I tornrummet finns uppställda fyra illa medfarna senmedeltida skulpturer, S:t Laurentius, S:ta Maria Magdalena, S:ta Birgitta samt Jungfru Maria. Inne i kyrkan finns ännu en Mariabild och längre ned i kyrkan finns en S:t Olof och ett okänt kvinnligt helgon alla tre från mitten av 1200-talet.

Klockorna är två. Den större göts 1825 av Samuel Christopher Grönwall, den mindre 1818 av Gerhard Horner, bägge i Stockholm.

Interiören är helt präglat av 1790-talets stora ombyggnad. Långhusets stengolv är gjort av Edebymarmor från trakten. Takets indelning av profilerade ribbor kom till vid en restaurering 1902 och likaså altarrundelns joniska pilastrar, som visserligen fanns målade på väggen tidigare, men som utformades år 1902. En restaurering av kyrkans inre gjordes 1937. En mindre ombyggnad med utrymme under orgelläktaren utfördes 1972-73.

Altaret av trä smyckas av en väldig oljemålning, Nattvarden, utförd av Per Hörberg. Den skänktes till kyrkan av (Gustav den III:s yngre bror) hertigen Fredrik Adolf, men kom till kyrkan först 1807 efter hans död.

 

Predikstolen skänktes år 1672 av Ebba Brahe (Gustaf II Adolfs ungdomskärlek). Vid restaureringen 1902 tvättades de ursprungliga färgerna bort och hela stolen polerades som en 1880-talets matsalsbuffé.

Dopmöbel. Det äldsta bevarade arrangemanget för dopet är ett litet träbord från 1747 avsett att sätta dopskålen på.
Nu för tiden sker dopet i en dopfunt av Edebymarmor skänkt av Odile och Theodor Lundberg på Edeby 1946. Funten ritades av Sune Rooth och tillverkades på Edeby marmorbruk. Sune drev också silverskålen som ligger i funten.

Bönpallen vid koret ( i gustaviansk stil) beskrevs år 1830 som en brudstol. Den kom till kyrkan 1829 som ett minne av prinsessan Sofia Albertina på tullgarn (Gustav III:s syster).

Orgeln. Det nvarande instrumentet byggdes 1985 bakom 1860 års fasad med sjutton stämmor av orgelfirman Grönlunds i Gammelstad.

Ljusredskap. I kyrkan hänger tre kristallkronor och två malmkronor.

Gravminnen. År 1598 dog hertig Karls (IX) furstliga råd greve Karl Sture till Tullgarn. Hans gravmonument (tumba) står nu invid norra väggen i kyrkan. Monumentet, en av de få renässansgravar i monumentalformat, är format som en säng, där Karl är avbildad i naturlig storlek tillsammans med sin maka
Karin Joensdotter (blåfalk), död 1626.

Vid kyrkans ombyggnad på 1790-talet togs monumentet ned och lades under golvet. Där återfanns det 1902 och uppsattes på nytt.

 

På kyrkorummets södra vägg finns ryttmästare Mattias Björnbergs begravningsvapen (född 1644, död 1687) försett med en kistplåt som ersättning för den inskrift, som funnits, men utplånats från vapnet.

Mattias Björnberg var gift med Anna Silversparre till Edeby.

Porträtt. På södra väggen hänger ett porträtt av Gustav II Adolf.
Det är målat av Maria Eleonoras hovmålare Jakob Elbfas, vilken år 1640 skänkte det till kyrkan enligt en nu utplånad inskrift i ramen. Över sakristiadörren hänger ett porträtt av Paulus Scharff, som var präst i församlingen i 58 år. Sägnen förtäljer att han genom att uppbåda allmogen till en bullrande skara lyckades skrämma ryssarna från socknen år 1719. Själv skall han ha trakterat trumman, som hänger under hans porträtt. Socknen skonades vid detta tillfälle, men samtida dokument saknas om händelsen. En tacksägelsedag firades emellertid till år 1777.

 

I sakristian finns porträtt av Andreas Fors, som var kyrkoherde i Hölö 1745-1761.
Där hänger också ett porträtt av Åke Berger, socknens kyrkoherde år 1942-1970. (Målat av Reinhold Ljunggren.)

Tavlor. En tavla på långhusets södra vägg föreställer Flykten till Egypten och på norra väggen  Korsbärandet och Flykten till Egypten.

Textilier är kyrkan rikligen försedd med. En mässhake från 1400-talets slut bevaras i Statens Historiska museum. Från 1754 är en röd mässhake med ett i hög relief broderat krucifix (brodör Leü). Ett antependium med gröna och vita bårder bär inskriften ”1759 Gifvet af Greve Ullric De la Gardie. Pastore Mag And E Fors”.

Ett antependium från mitten av 1700-talet är av rött siden med guldbroderier, antagligen skänkt från Tullgarn.

Gustav V skänkte 1945 ett av honom själv broderat vitt antependium i guldbrokat.

  
Ljusbäraren framför tomben.

 




« Tillbaka